Jennie Stenerhag

Senaste nytt

Långlopps VM i Schweiz 

2019-09-23

Jag hade inga som helst förväntningar på årets VM, men tävlingsmänniska som jag är så är jag så otroligt besviken med min prestation. Att pricka in att ha sämsta känslan i benen under hela säsongen just på VM är ju förstås en miss och jag får sätta mig och analysera vad som gick fel. Jag ansåg inte att årets VM bana var en bana för mig men det var utförskörningarna jag inte trodde skulle passa men nu är det nog de jag tycker gick bäst och det var i backarna jag inte orkade. Jag har mina aningar om vad som har gått fel med det är något jag håller för mig själv.

Vi startade kl 9.00 och jag hade ett bra startnummer i andra startled. Det var lite småkyligt och jag blev kall mellan uppvärmningen och starten. Jag fick först en bra start och satt med högt uppe men så plötsligt kändes benen helt tomma. Första nedförskörningen gick bra och jag hade en stor klunga strax framför som jag jagade ikapp tillsammans med några fler tjejer, men så gick det lite uppför och jag var helt tom, har aldrig känt mig så här tom tidigare, alla körde ifrån och jag satt ensam i ingenmansland. Esther kom ikapp mig efter en stund och passerade strax innan den mest tekniska utförskörningen, jag såg henne länge och det gick riktigt bra utför, tills jag kom ikapp en tjej som inte körde så bra och jag lyckades inte ta mig förbi. Jag kom ner till första feedzone efter 14 km och fick höra att jag låg 23a. Nu började backarna så jag tänkte att nu vaknar nog benen och jag kan gå ikapp Esther. Jag hamnade med några andra tjejer och vi såg Esther en bit framför. Men i den andra långa backen orkade jag inte hänga med de 2 jag hade haft sällskap med, de bara seglade iväg. Jag körde förbi Ariane som också verkade ha en tung dag. Men så blev jag omkörd av 2 andra tjejer uppe i Törbel. Där fick jag höra att jag låg på 20e plats och sedan försvann Ariane utför innan den andra riktigt tekniska utförskörningen. Jag tyckte att den också gick helt okej men jag fick ordentligt ont i triceps muskeln och kunde knappt bromsa när jag kom ner i botten där jag fick en flaska av Craig. Han sa att jag låg på 18e plats vilket jag tyckte var konstigt då jag inte sett någon annan. Det var väldigt segt i benen och jag hittade inget flyt alls. Jag blev lite uppgiven då tävlingen så gott som var över från start för min del. Sista backen gick helt okej men jag blev omkörd av en Polska samtidigt som jag körde om en Schweiziska. ”The wall” som var en backe på 700 meter och ca 25% lutning blev till att gå mesta delen, vi hade under veckan funderat på om jag skulle haft en 30 klinga fram istället för min 32 och visst slog det mig där att jag gärna haft en 30 men samtidigt tror jag att jag hade gått en hel del ändå. Väl uppe såg jag ”10 km kvar” skylten och fick lite extra energi när jag såg en tjej framför mig och lyckades köra om henne. Ute på sista lilla loopen och med 4 km kvar körde jag om en till tjej och fick lite mer energi, lite sent då förstås… Hon kom ikapp mig och med ca 500 meter kvar kom vi ikapp en till tjej och jag lyckades i alla fall spurta om de två och det blev till slut en 18e plats på årets VM (så det var alltså fel att jag låg 18e vid Craig). Detta var inte alls vad jag hade hoppats på och som sagt, även om jag inte hade förväntningar på tävlingen så är besvikelsen ganska stor just nu.

Nu ser jag fram emot 2 lugna veckor hemma i Falun innan det är dags att åka till Sydafrika. Stort tack till alla som stöttat mig under den Svenska säsongen och speciellt ÅBRO, jag är evigt tacksam för det stödet jag får av er.

Startled 2.

Och vi är iväg!

Uppför första klättringen

Besviken efter målgång....

Gruppbild med Svenska landslaget dagen innan tävling. Emmy, David (mekaniker), jag, Micke och Fredrik (förbundskapten). 

Cykeln var i alla fall redo ;)

Jag och Micke dagen innan tävlingen. 

Antal kommentarer: 0

Namn: E-postadress: Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)